brandsläckare
brandsläckare | |
pronunciación (AFI) | [`brand~slɛkːarə] |
Etimología
editarCompuesto de brand ("incendio") y läcka ("escapar") con el sufijo -are.
Sustantivo
editarSingular | Plural | |||
---|---|---|---|---|
Indefinido | Definido | Indefinido | Definido | |
Nominativo | brandsläckare | brandsläckaren | brandsläckare | brandsläckarna |
Genitivo | brandsläckares | brandsläckarens | brandsläckares | brandsläckarnas |
- 1
- Extintor, extinguidor (de incendios)